Parislis

Less på livet
För det första så försökte jag blogga för någon dag sedan... men självklart ska denna bloggportal fucka ur igen så att hela min långa text försvann, så då tappade jag suget. Men nu ska jag bara gnälla! För att 2019 har sugit röv rent ut sagt. Visst, det har bara gått typ två månader men ändå har det hänt massa skit. Farfar gick bort, min syster fick avliva sin katt och imorgon ska svärmors hund tas bort också... tål inte sådant här... har bara upplevt att min katt när jag var 12 gick bort... och det var första och sista gången jag kommer vara med och se ett djur bli avlivat. 
Så var nyss inne och sa "Hejdå" till vackraste Bella... kommer bli otroligt tomt utan henne... 
Sen för att strö salt på såret så fick jag mejl från rekryteringsföretaget om att familjen jag var och hälsade på förra veckan inte längre var i behov... JAG FLIPPAR!! Detta är andra jävla gången som familjen "ångrat" sig efter att fint säga att:
- Vi tyckte jätte mycket om dig och du hade passat perfekt, men tyvärr är vi inte i behov.
VADÅ INTE I BEHOV! SÖK INTE DÅ! Blir förbannad. 
Blir less på att bli nekad eller inte kontakt överhuvudtaget, men nä... Boden har SÅDAN brist på arbetare. Pff.
Både less och stressad över plugget också, och vet inte vad jag ska göra efter det. Allt känns typ... meningslöst. Vill inte att det ska kännas så... men vad ska jag göra?